You are currently browsing the monthly archive for februari, 2007.
Oj oj oj, detta har jag samlat till ett tag inser jag. Det var ett bra tag sedan jag skrev, och nu är det dags att komma i luckan.
Viruskonspirationen lyckades till slut övermanna mig och nu har jag fått något i halsen som inte hör dit… Exjobbet skriver inte sig själv, som någon annan vis person sagt, och därför ligger jag nu i soffan här hemma med några ibuprofenladdade piller i magen och fullt med inspiration.
Ett ledord för oss i exjobbssammanhang är Inkommensurabel, och därmed basta. Mer exakt så är det ett vackert ord som vi inte visste innebörden av, men som vi nu inte kan sluta tänka på.
Vem är arbetslös och ”brinner för att skapa kundnytta”? Kan man verkligen göra det utan att ha ett genuint intresse för företaget som man jobbar för? Utan några emotionella band? Visst, man kan ju se det som att man är en social och tillmötesgående människa som är lättengagerad i intressanta projekt, men är det verkligen att man ”brinner för att skapa kundnytta”? Jag tycker många som utannonserar jobb borde vara lite mer realistiska i sina beskrivningar av vem de vill anställa, såvida de inte vill ha ansökande som på ett fantastiskt krystande vis på jobbintervjun säger ”Jo, och så är jag ju väldigt motiverad av ATT SKAPA KUNDNYTTA”.
Och avslutningsvis lite riskroligt:

Jafyfasen!
Den skånska vintern är one-of-a-kind…jämnt fördelat hade snötäcket mätt upp ungefär 1,5 dm men med de lokala vindförhållandena blir det tidigare så nätta täcket till enorma snöväggar som man får kasta cykeln över och sedan klättra efter…hujamej!
I fredags så opponerade vi på Evas o Sophies exjobb! Jim kunde tyvärr inte närvara för, som The Clash en gång skrev: London kallade!
…så jag fick ensam kliva upp och redovisa det vi med gemensamma krafter kommit fram
till. Verkade så enkelt, så enkelt, för de hade skrivit ett alldeles extraordinärt bra exjobb…men så föll jag igenom totalt! Lagom till presentationens slut så blev jag toknervös! (tror inte det har hänt sedan nån presentation i mellanstadiet, så jag kunde inte tackla det alls, haha)
Det hela resulterade i att jag i princip läste innantill på våra iofs ofantligt snygga slides – tack Jim för att de var någorlunda självförklarande!
Tack Eva o Sophie för goa stunder i cafét! …hoppas ni inte blir klara än på ett tag så det blir fler!
Wiii!
Helgen spenderades i London med ihärdigt artikelläsande (nåja, let’s say att jag hade mycket obligatorisk reselitteratur iaf då) och runtspringande i metropolen. Hade massa intressanta diskussioner om var vi kan tänka oss att bo när jag väl landar mer permanent i staden till sommaren. Helst skulle jag ju vilja bo i något som liknar vårt exjobbsrum, men det kan jag ju drömma om!
Från någon tekniktidning:
”Sluta blogga om du vill bli chef”
WTF?! Frreedoom!? Känns som man sällan får vara privat längre och att storebror håller ett blodsprängt öga på allt man gör. Men de kan ju försöka sluta få oss att blogga! Hah! Det skulle va nåt va?! Artikeln sa precis vad rubriken antyder: att rekryterar allt oftare googlar på ansökandes namn och läser det som kommer upp. Provade att googla på mig själv nyss och det kom upp 27 träffar, alla med fantastiskt intetsägande information om mig. Alltså: än finns det inget rekryterargodis tillgängligt! Upp till kamp!



Eftersom vi sitter på våra ändor hela dagarna har både jag o Jim bestämt oss för att börja med diverse fysiska aktiviteter!
Jim har börjat med Jiu Jutsu och jag själv har tagit ett (för mig) stort beslut: Jag ska börja gå på grusträningarna med fotbollslaget!! Dessutom kanske man borde följa JimBob till kampsportens Mecka (Östra Torn), skulle behöva lite smidighet (och spö).
Allt detta kommer att klargöras i sinom tid…nu ska vi ha möte med herr Henrik Johansson!
Höpp!
Denna vecka har vi haft äran att läsa Evas och Sophies exjobb med målet att opponera på fredag. Oturligt nog kommer jag inte kunna närvara på presentationen, men turen i olyckan är att vi har en ersättare, som med all sin list och sina kameleontliknande egenskaper tar rollen som mig under själva anförandet.
… giraffen
Jag funderar om det kanske är på sin plats att utrusta vår vän med en bandspelare där jag spelar in lite slumpmässiga:
”Nej nej! Stopp! Vad menar ni nu?!” och ”OOOOH så bra!”
Ett problem vi tampas lite med är huruvida en giraff kan kallas för ”giraffen”, eller om alla människor (jodå, giraffer av trä är också människor) förtjänar ett ordentligt namn som Karl, Hampus eller Leonhard som exempel. Om det nu mot förmodan finns någon som läser detta, så tänkte vi att ni ska få avgöra frågan. Skriv en kommentar till denna post med ett namnförslag, och så lottar vi ut ett päron (vi har jättemycket frukt!) till någon som ger ett vinnande namn.
Jim
